Cartier

År 1888 insåg sonen till företagets grundare, Louis Cartier, armbandsurens betydelse och tog, förutom egna dammodeller, även produkter från andra lyxtillverkare som Vacheron Constantin in i sitt sortiment. Senast när det brittiska hovet beställer inte mindre än 27 diadem till kröningen av den dåvarande prinsen av Wales, kung Edward VII utnämner honom till hovleverantör och den londonska butiken stormas av den brittiska högsocieteten, har huset Cartier nått klockornas Olympen. Även marknaderna i det fortfarande tsaristiska Ryssland visar sig vara fruktbara; 1909 förser Cartier-butiken på Fifth Avenue i New York de vackra, rika och berömda. Den geniala klocktillverkaren utvecklade modellen med inspiration från flygpionjären Alberto Santos-Dumont år 1904. Cartier Santos är den allra första riktiga flygarklockan, och på 1970-talet får den en strålande återuppståndelse inom konceptet ”Les Must de Cartier”. En klocklegend, likt kollektionerna Tank och Pasha, som under 1900-talets andra decennium väckte stor uppmärksamhet i art déco-stil. Pasha var tillägnad sultanen av Marrakesh, vilket väckte begär hos maharadjorna i det fjärran Indien. Under de första decennierna av 1900-talet upptäckte ytterligare kronade huvuden den utsökta smaken – Cartiers framgångar gick inte längre att hejda. Tills släktlinjens utdöende under det ödesdigra året 1965 ledde till en uppdelning av familjeföretaget. ”Monde Cartier” blev ”Vendome Luxury Group”. Men detta kan inte minska Cartiers glans som synonym för sublim lyx och etablerad rikedom. Det står sedan länge för en livsstil som knappast kan bli mer lyxig, och man har sedan länge även etablerat sig inom andra lyxproduktsegment: parfym, glasögon, sidenhalsdukar, tändare, skriv- och lädervaror – just de välvårdade detaljerna utan vilka den sofistikerade kvinnan eller mannen av världen inte får lämna hemmet. Den stilrena, klassiska designen – otvetydigt Cartier – antyder elitistiska, förfinade krav. 2009 firar Cartier sitt 100-årsjubileum i USA, numera under lyxvarukoncernen Richemonts paraply. Cartier är världsledande inom smyckesbranschen.

Man kan se det som en historisk ironi, men den då framväxande flyg- och militärindustrin bidrog till armbandsurens framväxt. De traditionella fickurarna med guldkedja visade sig vara oanvändbara vid kraftprestationer som de första flygningarna eller i strid. Att damur efter sekelskiftet bars på handleden ansågs av herrvärlden som ”omanligt”. Men redan 1880 lät Wilhelm I tillverka armbandsur åt sina sjöofficerare. Från och med 1904 genomförde brasilianaren Alberto Santos-Dumont många testflygningar med föregångaren till Cartier Santos, och den 12 november 1906 bar playboyen och flygpionjären ”sin” Santos på handleden under sin spektakulära 220 meter långa motorflygning. Under första världskriget följde trupperna efter, och så småningom slog armbandsuret igenom även i det civila samhället. Den första Cartier Santos bröt mot tidens konventioner, enligt vilka en klocka skulle vara rund, och visade sig djärvt fyrkantig och kantig, med rundade hörn som omgavs av en upphöjd glasram och ett läderarmband. Idag presenteras den mest kända herrarmbandsuret i klockhistorien i tre kollektioner: Santos de Cartier Galbée, Santos 100 och klassikern Santos-Dumont, som återupptar denna stil med ett alligatorläderarmband och en smalare bezel. Komplikationer? Förutom en datumvisning på Santos-Dumont finns inga. Santos Galbée kännetecknas av de typiska små skruvarna på boetten och stålarmbandet samt romerska siffror. Ren estetik för estetiska purister. När klockornas diameter växte under 1980-talet framstod Cartiers nätta diametrar nästan som filigran. Idag är de återigen på modet, precis som de tvåfärgade modellerna, som tillfälligt hade tappat mark.

2009 presenterade Cartier det första automatiska urverket som helt och hållet utvecklats internt och valde namnet 1904MC för att hylla året då Santos föddes. Ett dubbelt fjäderhus ökar precisionen och gångreserven, och rotorn – som driver det automatiska urverket vid varje rörelse – bygger på ett innovativt keramiskt kullager. Cartier gjorde sitt inträde i ”Haute Horlogerie” med utvecklingen av Astrotourbillon, där den gångavvikelse som orsakas av jordens gravitation kompenseras med innovativ mekanik. Cartier är även verksamt inom segmentet konceptklockor, till exempel med den extraordinära ID Two, där ett vakuum inuti det transparenta höljet gör skruvförband överflödiga.

”Innovation” är ledordet för Cartiers nuvarande chefsurmakare Carole Forestier-Kasapi. Men redan före henne var det starka, sofistikerade kvinnor som hade sista ordet. Jeanne Toussaint måste ha haft en utmärkt smak på 1920-talet; hon lade grunden till Must de Cartier, för det var tiden för Brilli-cigarettmunstycken, gyllene smycken och pretentiösa prydnadssaker. På 1970-talet väckte Nathalie Hocq Cartier ur sin tornerose-sömn. Pappa Robert Hocq hade förvärvat Cartier år 1972. Hans dotter hade gjort en genomtänkt karriär innan hon på Rue de la Paix blåste nytt liv i gamla, om än välsmorda, maskinerier. Hon var ett sälj- och marknadsföringstalang med en osviklig känsla för design, ädelstenar, utställningar, människor och marknader. Hon förhandlade i arabiska harem och i takvåningar på Fifth Avenue i New York. ”Mademoiselle Cartier”, som hon respektfullt kallades, och hennes vana att röka svarta cigarrer blev en trend. Idag heter den internationella marknadschefen Hélène Poulit och här hemma Patricia Gandji. Även i Kina, Korea, Mexiko och Taiwan sitter kvinnor i ledande befattningar.