Wissensdonnerstag #13: Varför lyser en klocka i mörkret?
En blick på klockan i ett mörkt sovrum, på bio eller under vattnet: Visare och index lyser, trots att ingen lampa är tänd. Bakom detta ligger lysmassan, som tar upp ljus och långsamt avger det igen i mörkret. Så har det inte alltid varit. De första lysande urtavlorna strålade av egen kraft eftersom de innehöll radioaktiva ämnen. Två klockor ur sortimentet visar hur nära denna historia är knuten till dagens modeller: Panerai Luminor Marina 44 bär den i sitt namn, medan Rolex Explorer II satsar på en egen lysmassa med blått sken.
De viktigaste punkterna
- Tidiga lysmassor var radioaktiva. Först radium och senare tritium fick urtavlor att lysa utan att först laddas.
- Dagens lysmassa lagrar ljus. Pigment baserade på strontiumaluminat laddas i dagsljus eller under en lampa och kan laddas om hur många gånger som helst.
- Många märken har egna namn på sin lysmassa. Super-LumiNova är mycket utbrett, medan Rolex sedan 2008 använder Chromalight.
Radium och tritium: Lysa av egen kraft
Under 1900-talets första decennier blandade tillverkarna radium med ett lysande ämne som zinksulfid. Strålningen exciterade detta ämne konstant, så att urtavlan glödde utan någon ljuskälla. Priset var radioaktiviteten, som framför allt var farlig för de människor som målade färgen för hand. Från mitten av seklet tog tritium över. Denna radioaktiva väteisotop strålar betydligt svagare men har en halveringstid på drygt tolv år. Lyskraften hos äldre tritiumurtavlor avtar därför märkbart över decennierna.
Strontiumaluminat: Lagra ljus i stället för att stråla
1993 utvecklade det japanska företaget Nemoto LumiNova, en lysmassa baserad på strontiumaluminat. Sedan 1998 tillverkas den i Schweiz under namnet Super-LumiNova. Principen kallas fosforescens: Pigmenten tar upp energi från dagsljus eller artificiellt ljus och avger den som sken i mörkret. Direkt efter laddningen är skenet som starkast, därefter avtar det gradvis. Radioaktivitet spelar inte längre någon roll. Laddningen kan upprepas hur många gånger som helst. Särskilt för dykarklockor är god avläsbarhet i mörker ett centralt kriterium, vilket Wissensdonnerstag #7: Vad kännetecknar en äkta dykarklocka? visar.
Panerai: Lysmassan som namngivare
Hos Panerai bär namnen på de två stora linjerna på lysmassans historia. 1916 patenterade det florentinska företaget Radiomir, ett radiumbaserat lyspulver som gjorde den italienska marinens instrument avläsbara även på natten. 1949 kom Luminor, en ny tritiumbaserad lysmassa som ersatte Radiomir. I dag står båda namnen för hela klockfamiljer. Luminor Marina 44 med referensen PAM03314 förenar den karakteristiska kronskyddsbygeln med automatkalibern P.980, 72 timmars gångreserv och vattentäthet ned till 500 meter.
Rolex Chromalight: Blått i stället för grönt
2008 presenterade Rolex en egen lysmassa: Chromalight. Enligt Rolex består den av aluminium, strontium, dysprosium och europium. I dagsljus ser den vit ut, i mörkret lyser den blått. Därmed skiljer den sig redan vid första anblicken från det typiska gröna skenet hos många andra lysmassor. Explorer II med referensen 226570 har Chromalight på visare och index. Linjen utvecklades för expeditioner och grottforskning, det vill säga för miljöer där tiden måste vara avläsbar även utan ljus. Kalibern 3285 har en gångreserv på cirka 70 timmar och den extra 24-timmarsvisaren hjälper till att skilja dag från natt. Hur denna visare fungerar som andra tidszon förklaras i Wissensdonnerstag #3: Vad är en GMT-klocka och vad används den till?
Exempel ur sortimentet
Panerai Luminor Marina 44 PAM03314 kombinerar en silverfärgad urtavla med en 44 millimeter stor kuddformad boett i rostfritt stål. Panerai Radiomir Officine PAM01382 bär märkets äldsta lysmassenamn och drivs av den handuppdragna kalibern P.6000.
HORANDO erbjuder Rolex Explorer II med svart urtavla (226570-0002) och med vit urtavla (226570-0001). Båda versionerna mäter 42 millimeter och har Chromalight på visare och index.
Fler modeller finns i kollektionerna Panerai Luminor, Panerai Radiomir och Rolex Explorer II.
Vanliga frågor (FAQ)
Är lysmassan i moderna klockor radioaktiv?
Nej. Lysmassor baserade på strontiumaluminat, som Super-LumiNova eller Chromalight, innehåller inga radioaktiva ämnen. De lyser först efter att ha tagit upp ljus. Radium och tritium förekommer främst i äldre klockor.
Hur länge lyser en klocka i mörkret?
Det beror på lysmassans mängd och kvalitet samt på hur väl den har laddats. Direkt efter starkt ljus är skenet som kraftigast. Därefter avtar det gradvis under flera timmar. För ett öga som vänt sig vid mörkret förblir väl laddade index ofta synliga ända till de tidiga morgontimmarna. Redan en kort stund i ljuset räcker för att ladda lysmassan på nytt.
Kan avtagande lyskraft förnyas?
Modern lysmassa åldras mycket långsamt. Hos äldre klockor med tritium har lyskraften däremot oftast till stor del slocknat. En ny påföring förändrar dock urtavlans och visarnas originalskick och kan påverka samlarvärdet. Före ett sådant ingrepp rekommenderas därför rådgivning hos en partnerurmakare. Hur urtavla och boett hålls skyddade i vardagen beskrivs i artikeln Förvara klockor på rätt sätt.
Slutsats
Klockor lyser i mörkret eftersom deras lysmassa lagrar ljus och långsamt avger det igen. Radium och tritium lyste fortfarande av egen kraft, medan dagens pigment som Super-LumiNova eller Chromalight klarar sig utan radioaktivitet. Hos Panerai påminner namnen Radiomir och Luminor fortfarande om denna utveckling, medan det blå skenet hos Rolex Explorer II visar en egen signatur. Om grönt eller blått tilltalar mest förblir en fråga om personlig smak.
Wissensdonnerstag publiceras varje vecka på Instagram och Facebook. Här i klockmagasinet hittar ni varje avsnitt mer utförligt – med bakgrund, exempel ur sortimentet och de vanligaste frågorna.
